När man precis kommit hem från jobbet (precis som jag gjort) är det lätt att man bara dimper ner i soffan och finner sig själv i ett slags limbo, halvt vaken, halvt sovande (precis som jag gjort).
Jag gjorde som jag brukar då jag sätter mig och slösurfar: Jag ser vad som är nytt i omvärlden genom att slänga en titt på Facebook....Vår tids röksignaler!
Men för omväxlingsskul så hittade jag faktiskt något som fick mig att vakna upp ur mitt slumrande tillstånd.
Och denna energiboost var ingenting mindre än en ny låt och video från Uppsala gruppen, Labyrint.

Jag startade videon med en relativt ivrig känsla då jag tidigare hört ett snipp från låten som lät lovande.
Men så fort jag hörde beatet dra igång och Jacco's otrolig stämma i bakgrunden så steg mina förväntningar ännu mer.
Det här är så sjukt bra!
Jag kommer på mig själv att sitta med ett stort leende på läpparna samtidigt som jag håller takten med fötterna och ett nickande huvud. Hade inte min moral och respekt gentemot mina grannar hållit mig tillbaka så hade jag kopplat in högtalarna och baslådan till laptopen och dratt på låten i högsta volym nu.
Men, jag nöjer mig med högsta volym i hörlurarna, det får räcka för ikväll.

Jag vet inte vad det är som får mig att falla så för låten, jag kanske överdriver? Vem vet. Jag har ju jobbat hela dagen och kanske t.om skulle fälla en tår till Titanic just nu. Men det tvivlar jag starkt på.
Nej, jag tror snarare det är artisternas närvaro/känsla på låten och den melankoliska stämman som blandas med det medryckande beatet som får mig att gilla låten.

Nog om min tankar, skapa era egna. Här har ni låten:


/Rigge.